Ja då har vi kommit hem efter en heldag på AKIS i Uppsala.

 Syrran och mamma kom vid 8:30 imorse och hämtade mig och vi styrde kosan mot Uppsala. Vid 9:30 så var vi där. Och så skulle vi ju hitta en parkering så vi snrrade runt lite i området och var ner i ett garage men icka fanns inget fast det stod ledigt. Upp igen o så ut och sedan åkte vi rakt över gatan o stod 5 min så blev det en tom parkering. Jag hade gjort mackor och kaffe som vi tog med oss så då hittade vi en bänk i solen och där intog vi våran frukost. Bild nedan.......

Mamma och min syster Christina sitter och fikar. Och syrran håller visst på att ringa till våran andra syster för att tala om att vi är framme.

Det var verkligen gott med lite kaffe och äggmackor.

Denna "tjocka kärring" det är jag....=))

Så nu vet ni hur jag ser ut...=))

Efter fikat så gick vi till ingång 70 där vi skulle gå in o sedan skulle vi gå mot 85 och gissa om det var en bra bit att går mamma var helt slut när vi kom fram. Och väl uppe på 85 E så vart mamma inskriven och fick sitt rum.

Mamma fick mat och sedan fick hon tala med DR och syrran o jag var med .

Och DR sa att de INTE visste vad det var mamma har i huvet men att de skall ta ett prov på denna lilla sak. Och att den sitter lite tokigt till så man kan INTE ta bort den men att är den farlig så finns medicin att få.

Hon undersökte mamma och allt var bra.

Sedan togs det en massa prover och sedan gjorde dom en kontraströntgen igen för att se om "ärtan" blivit förändrad. Så syrran och jag väntade på mamma tills det var klart. "Ärtan" hade inte blivit större utan kanske lite mindre. Operationen kommer att ta 2 timmar och man öppnar inte huvudet utan man sticker in en nål sa DR och jag fattar inte riktigt hur.

Sedan kommer hon att få ligga på NIMA i 1 dygn efteråt sedan tillbaks på avd 85 E. Och sedan får hon stanna i 5 dygn i Uppsala sedan blir det ambulans till Köpings lasarett. Narkosen har vart o pratat med henne och jag tror att mamma känner sig lugn inför detta ingrepp och hoppas gör vi ju alla att talet skall bli som förr.

VI SÅG EN KÄNDIS FRÅN TV-PROGRAMMET SJUKHUSET

och det var NEVROKIRURGEN NICLAS.

HAN VAR PÅ AVD 85 E

..................................................
...........................

Pappa mår bättre igen och nu tror jag att det kan vara att han har ont i nerverna i brötstkorgen efter som han har parkinson.

Carola min andra syster har vart ute med honom idag på eftermiddagen.

Och imorgon styr Håkan och jag kosan mot Köping för att ta ut pappa på en fika, hoppas vädret tillåter det oxå. Hoppas ju oxå att pappa är pigg imorgon men jag skall ringa innan vi åker.

Ja nu snart skall jag nog stupa i säng för jag är helt slut i både fötter kropp och huve.....jobbig dag idag. Men nu lägger vi denna dag bakom oss och tar morgondagen i sikte.

Hoppas allla mina bloggvänner o läsare haft en fin dag!