I onsdags fick pappa sin diagnos, han har ALZEIMERS det var inte roligt att höra. Visst jag har vetat de men ändå tar man det inte till sig förrän man har fått det bekräftat. Dr hade frågat mamma om hon ville prova bromsmedicin när dom var där men då visste inte mamma vad hon skulle svara. Och jag var ju till Åland då. Så när vi kom hem så talade vi om det o jag sa att jag tyckte att hon skulle prova det på pappa även om det nu inte gör honom frisk så kanske det bromsar lite iallafall. Så i fredags ringde jag o beställde en telefontid till pappas demens läkare så hon ringer mig på tisdagmorgon. Så får jag pratat med henne o se vad det är hon tänker ge pappa. För vi vill ju inte ha något som gör att pappa blir aggresiv. Det finns ju o plåster oxå men vi får väl se vad hon tänkt sig. Sedan på tisdag skall pappa börja på "vuxendagis". Vi fick ju avbeställa förra tiden för besök där när pappa åkte in på sjukhuset. Men jag beställde tid igen fast mamma ville att vi skulle vänta men herre gud vad e det att vänta på. Jag vet ju i och för sig varför hon ville vänta, och det var för att mamma tyckte sig inte ha råd att betala 100:- om dagen för att ha pappa där. Men si det behöver hon inte oroa sig för, vi syskon ger 500:- var i månaden till hjälp till detta. För det är klart att det blir kännbart för mamma o pappa.

Och de har väl ingen vidare pension heller. Och vi syskon tycker ju att både mamma o pappa behöver komma ifrån varandra lite på dagarna. Och mamma kan göra lite annat än att bara underhålla pappa. Och pappa kan känna att han duger till något o kan åka till "jobbet". Vi vill bara vara snälla o hjälpa till så gott vi kan. Och det vet jag att mamma förstår.

Inatt har jag legat o funderat på hur man ska gå tillväga så att detta inte händer igen med andra gammla o dementa männsikor o jag tog beslutet o ringde upp tidningen som finns i min hemstad Köping o jag talade med en reporter o han sa att jag skulle skriva en insöändare om detta för han tyckte att det var skandal. Och nu skall ni få ta del av det jag skrev.......

Hur blir de gamla behandlade på sjukhuset 

Ja imorse ringde jag till patients nämnden och där talade jag med en mycket trevlig dam och jag berättade mitt ärende och hon sa "men herre min ge så här får det inte gå till" jag skickar papper till dig så får du skriva ner allt som har hänt med din pappa. Och det finns bara ett A4 papper och det räcker ju inte sa hon men du kan skriva på ett separat papper och du ska skriva ner allt som hände under tiden din pappa låg inne. Så nu får jag vänta tills detta papper kommer. Även om det inte händer något så har jag iallafall fått göra detta. Och det känns skönt för mig......

Idag har jag satt om mina "blomman för dagen" o så satte jag dit pinnar så dom kan börja klättra i  för det tar nog ett tag innan man kan sätta ut dom. Sedan har jag skickat efter pelargoner sticklingar 15 st för 195:-  det tyckte jag var mycket billigt. Så just nu har jag hela badkaret fullt med krukor. Vågar ju inte ställa ut dom heller ännu. Men om det blir sol på dagarna så kanske man kan ställa dom på altanbordet. Så att de får vänja sig vid friskluft.

Här även setat och virkat och har kommit en bra bit på väg ska fota imorgon så kanske ni får se mitt nya alster. Denna gång blir det kattungar på min tunika. Jag är ju en kattmänniska men tycker även om hundar.

Känns som att jag kopplar av med att sitta o virka. Datorn har jag mer eller mindre glömt bort fast jag skriver ju blogg o kollar in hos mina bloggvänner. Ja kollar ju även mailen. Den 23/4 ska jag o Håkan och min bästa vän Karin o hennes gubbe Åhge åka till Åland det ska bli så skönt att få komma hemifrån ett dygn. Äta o dricka lite gott.

Nu är jag riktigt förbannad på denna jävla sjukvård vi har. Som ni vet så åkte pappa in på sjukhuset igår med bröstsmärtor och hjärtproverna visar negativt. Och det var ju kanon bara för då vet vi ju att det ingen hjärtinfarkt var. Men han hade iallafall ont i bröstet o svårt för att andas. Så jag sa till att ni får väl ta o röntga honom o se på lungorna då. Och ni som följde min blogg när pappa låg inne sist vet ju att han ramlade ju ikull och fick en mindre blödning i hjärnan. Då röntgade dom ju honom o då tror man ju att man röntgar från tårna upp till huvet nääääää inte alls man röntgade bara huvet o höften. Ja så när mamma kom upp till pappa idag så hade de röntgat honom. Och då har han ett brutet revben. Inte undra på att han har haft så ont. Han har alltså gått med ett brutet revben i 5 veckor och det tycker jag fan är skandal. Nu är han hemma och är tejpad för detta revben. Och imorgon är det jag som ska ringa o få ett papper för detta ska jag då anmäla även om det inte blir något av det så får det fan inte gå till på detta sätt. Jag finner mig i mångt o mycket men fan inte detta. Säger som så att man måste vara frisk för att vara sjuk. Och tänk då hur de behandlar dementa som inte kan svara o tala om hur det har det. Nääää fyfan jag vill inte hamna på sjukhuset. Och jag vill heller aldrig mer jobba inom vården, för jag skulle inte passa in i dagens vård för jag vill ge dom gammla tid o pyssla om dom så dom har det bra o det går ju fan inte idag. Pappa vart inte ens tvättad på 1½ vecka som han låg där. Jag frågade o dom sa det trodde vi han gjorde själv. Ja visst men med på puttning gör han ju det, men inte om ingen säger något till honom. Han är ju förfan dement. Usch så arg jag är och besviken med för den delen.

Ursäkta att jag spytt galla över vården idag men den är inte som förr.

Vaknade till en regnig morgon. Och när jag satt o åt frukost så fick jag ett sms av min bror att våran pappa åkt ambulans in på sjukhuset, och att min bror var med. Han skulle höra av sig men jag väntade o väntade och ingen ringde. Jag började ju bli orolig över vad som hänt. Sedan kom ett sms att pappa hade ont i bröstet och att det håll på att ta prover på pappa. Jaha tänkte jag har han nu fått hjärtinfarkt, han har ju haft några i unga år. Men när kl var 1 o jag inte hade hört något så ringde jag upp min bror o då hade han precis kommit hem. Pappa fick stanna för de skulle ta hjärtprover på honom var 6:te timma. Jag ringde till avdelningen vid 19 då skulle det sista provet tas kl 22:00 och de 2 som var tagna var negativa. Så nu får vi väl vänta o se vad det provsvaret säger. Fast jag tror att pappa fick en mycket kraftig panikångest attack. För det gör fruktansvärt ont kan jag säga av erfarenhet. Och jag sa det till SSK som svarade att det kanske kunde vara det och då sa hon inte alls omöjligt. Så min dag har vart att boka av tider idag som mamma o pappa hade inbokat. De skulle ju blandannat idag på em göra studiebesök på "vuxendagiset". Ja hujeda mig är det inte det ena så är det de andra.

Sedan idag så skulle min granne o jag gå o köpa garn. Vi gick ut i detta hemska kalla vädret o gick en bra bit. Och när vi kommer fram så var det stäng o hon öppnar inte förrän på torsdag och så länge kunde jag inte vänta på garn så Håkan körde ner mig på stan så jag kunde handla där och naturligtvis mycket dyrare. Men nu har jag börjat på en ny tunika till mig har inget speciellt mönster. Men denna gång blir den ljusgul tycker det är fint nu när det blir sommar. Har börjat o virkat och har kommit en bit. Kmmer att visa sedan när mönstret träder fram inget att se innan.

Ja igår så ringde min syster o talade om att pappa hade blivit aggresiv o orolig igen. Så hon undrade om jag kunde ringa pappas husläkare. Och sagt och gjort jag ringde för att höra om man kunde kanske öka hans t
Theralen droppar så sköterskan skulle tala med läkaren så skulle hon höra av sig till mig. Och jag väntade o väntade att hon skulle ringa, så ringde hon o så säger hon att läkaren ville träffa pappa innan han kunde öka dropparna för det var inte han som skrivit ut dom. Så vi fick en tid idag kl 13:00. Jag åkte till Köping för att följa med pappa o mamma på besöket. Och jagtycker det gick riktigt bra. En underbar läkare som tog sig tid med pappa o frågade både han o oss hur det var. Han kom iallafall fram till att han ville minska dropparna från 20 droppar till 15.  20 droppar var maxdosen. Och så satte han in pappa på Citralopram 10 mg en ångestdämpande tablett. Och den har jag själv ätit o tycker den vart bra. Sedan skulle läkaren ringa mamma om 14 dagar o höra hur det gått och så fick hon en ny tid. Sedan så lämnade vi ett urinprov som skulle skickas på odling för jag tror att pappa har UVI igen o det är därför som han blir lite aggresiv o så. Men sedan så tror jag att han är så beroende av mamma så när hon går så blir han orolig. För detta började i tisdags när mina systra var hos pappa medans mamma fick gå på bingo. Jaja jag är ingen läkare men jag vet av erfarenhet att det kan vara så här. Men nu hoppas jag att det hjälper detta. Jag var även in o köpte 2 bakelser och 2 biskvier till dom så dom fick det till kaffet när dom kom hem. Köpte oxå en trisslott till pappa men inte vart det någon vinst heller. Pappa älskar skraplotter. Vihade ju lite bråttom hem så vi åkte hem omgående för katterna inte skulle vara ensamna så länge efter operationen. Men dom mår prima så det var ingen fara skedd. Hade ju min kära granne annars som hade gått inom om de hade vart dåliga. Ja detta var min dag idag.

Nu på fm har jag vart ner på stan och bytt sittdynan som jag köpte till pappa i fredags, pappa tyckte att den var för hård och han fick ont i baken. Så nu böt jag den till en mjuk sittring en sådan som man hade efter förlossningen. ( Iallafall jag fick en sådan) Blir nog mjuk o skönt för pappas bak...=))

Min syster skulle hit på mamografi idag så min mamma o pappa skulle följa med henne för de skulle få komma ut lite. Så skulle dom titta in på hemvägen på en fika o det finns ju tårta kvar. Min pappa har inte vart o hälsat på mig på 6 år så det ska bli mycket skoj att de tittar in. Då får ju pappa se mina katter oxå som han inte sett.

Ni kanske tycker att det verkar konstigt att inte min pappa vart här på 6 år men det är så att jag tappade kontakten med min mamma o pappa när jag skiljde mig för för 6 år sedan. Så mitt möte med pappa efter 6 år var just på psyk när polisen hade hittat honom. Ja detta är en tragisk historia. Men nu har jag åter fått en relation till dom och det känns ju bra men tycker att det kanske hade vart trevligare om det just nu inte vart för pappa hamnade där han gjorde. Men men nu är det som det är och jag har gjort allt för att hjälpa dom med det som dom har rätt till.......nu kan jag inte göra så mycket mer än att hjälpa med avlastning för mamma o det får bli varannan tisdag när mamma vill gå på bingo.

Min mamma och pappa och min syster.

Min mamma o pappa och min syster

Ja då har man vart på sista mötet för idag då och jag känner mig helt  slut fick sådan ångest efter mötet imorse på ångestmottagningen. Mådde inte alls bra när jag var hemma hos mamma o pappa på det mötet. Men mötet gick iallafall jätte bra. Två stycken mycket trevliga personer för en gångs skull. Det var biståndshandläggaren som hette Roine och så var det en Ingvor från demensteamet. De kan ju sin sak om jag säger så. Nu skulle Roine fixa så pappa fick färdtjänst o det tycker jag är jätte bra. Sedan så ska mamma o pappa gå o kolla tillsammans på "dagverksamheten" den 14/4 kl 14:30 så jag hoppas pappa kan vara där någon dag i veckan så mamma kan handla o göra det hon vill. Då ska pappa vara där mellan 9:00 och 14:30. Då får dom först frukost sedan lunch och så eftermiddags kaffe för 50:- o det tycker jag var billigt. Vi får se om pappa gillar att vara där, han har ju aldrig vart en människa som tyckt om att ha mycket folk omkring sig. Har kanske inte vart alltför pratsam i sina dagar. Men det kanske går jätte bra. Mamma får nog följa med första gången. Men jag tycker pappa är så pigg nu o han har humor o det har han ju alltid haft. Riktigt roligt att se han så här pigg. Igår hade mamma vart ute i trädgården (liten täppa) och så hade pappa oxå kommit ut o han hade räffsat hel gräsmattan. Sedan är dom ute o går ett par gånger per dag. Och i helgen som var hade dom vart ute o åkt o vart till Rockhammar på lördagen och hit till Västerås på söndagen på Maxi. Tycker han är riktigt duktig........